Lärdom från Halmstad

Något som också sysselsatt mig den senaste tiden är något jag fick lära om i Halmstad. Ska man lagra ullen måste man tvätta den först. Vad som annars händer är att fettet härsknar och i den processen missfärgas ullen som blir gulaktig.

När jag bodde på Irland och hade obegränsad tillgång till ull precis utanför dörren så tvättade vi aldrig ullen förrän efter vi spunnit den. En del skräp och bôs försvann när man tesade, lite till när man kardade och skulle det vara något kvar så kunde man plocka det när man spann. Fåren gick ute året runt och det blev inte så mkt skräp i ullen. När man spunnit klart badade man ullen i diskmedel och det fungerade bra. Om ullen var missfärgad så gjorde det inget, för vi växtfärgade det mesta. Den ull som var riktigt vit sparade vi som den var.

Oftast kanske inte ullen hann att härskna innan vi använde den. Det var ju inte speciellt varmt på Irland och även de dagar som var varma så låg ullen i en stenlada som höll sig sval året runt.

Men nu håller jag alltså på att tvätta all ullen och det tar ju sin lilla tid. Jag lägger den i blöt i små omgångar i handfatet för jag vill hålla ullen i de naturliga lockarna så mkt som möjligt. Sedan är det ju torkmöjligheterna som är något begränsade. Jag har en torkställning om jag lagt en handuk över. När den är full får jag vänta tills det torkat. Det går sakta men säkert...