Visar inlägg med etikett Får. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Får. Visa alla inlägg

24 juni 2010

Solberga

Hela hagen är full med lammingar nu...

Här är det senaste tillskottet. Pudding med sina småttingar som inte ens är dygnet gamla på denna bild.
Eftersom Pudding varit något av en värsting så funderade vi på Hellboy och Hellgirl som namn på de små ifall de skulle brås på sin mor, men det fick bli Helge och Helga - för ben i proportion som en älgkalv har de i alla fall.

Helga hoppas jag kommer att sparas så att det blir svart ull så småning om.

Den här lille krabaten var en liten morsk en och till sin mors förfäran var han ständigt på rymmen...

Här är Kerstin med sina små.

Ullfina hittade jag inte - hagen är stoooor....

Inte bara fåren hade fått tillökning - dessa två sötnosar krävde också lite uppmärksamhet.





Och Rufus ville leka...

Även ullen pockade på åtminstone min uppmärksamhet. Nu är det ju vinterull och dräktighetsull, men jag är nyfiken på hur den är nu när det inte är lammlockar i som ställer till det ...
Lite annan ull är också bra att ha - fanns ju ett berg att vraka och välja i...


15 juni 2010

Bäääääbisar....


Det har blivit tillökning. Både Kerstin och Ullfina har nedkommit med vardera två små vita ulltottar. Pudding håller på sina lite till. Nästa onsdag ska vi hälsa på och då kanske Pudding fått sina också. Då blir det fler bilder.
(tack Carola - Var genast tvungen att ändra rubriken)

28 februari 2010

Karriärkliv?


Fick denna bild idag. Pudding är ambitiös som vanligt och vad gör man inte för att nå toppen...

04 februari 2010

Veckan som varit

Det har inte blivit så mkt bloggat denna veckan - inte så mkt stickat heller, men desto mer jobbat. Nästa vecka ska jg dock vara ledig och då har jag som vanligt stora tidsoptimistiska planer.

Men först lite om veckan som var.

Helgen tillbringades i Karlstad. Tåget upp på lördag och hem igen på söndag. Då blev det lite stickat - småmössor till stickhjälpen. Dessa kommer på bild snart, ska bara göra färdigt de sista knytbanden och åkpåsen så ska jag fota innan paketet går iväg. Har köpt kartong idag i alla fall.

Karlstad var en trevlig lite stad och där fanns en trevlig garnbutik med både det ena och det andra.
Jag höll mig lite i kragen dock eftersom jag lovat mig själv att dra ner på garnshoppandet tills jag kommer ikapp mig själv lite, men detta garnet, handmålad babyalpacka och silke, kunde jag inte motstå och inte "säkerhetsnålen" i trä heller. Tillverkad av en lokalhantverkare så är det en souvenir helt i min smak - hantverk som har en praktisk användning.

Hotellet vi bodde på var trevlig - rent och snyggt och en del trevliga "nästan bra" inslag. Som att hissdörren inte alltid gick att öppna utifrån, dörren till rummet behövde en speciell knuff- och handtagshantering för att kunna öppnas och badkaret var så djupt att jag som är lite kort i rocken fick "klättra" i. Jämför höjden på handfatet...


Jag har tappat sugen lite vad gäller stickningen - nu är det spinning som gäller. Jag har idag lånat en kardmaskin så nu i veckan har jag suttit och tesat ull framför TVn istället för att sticka så att jag kan hinna karda så mkt ull som möjligt nu när jag är ledig.
Det är Ullfinas mjuka lockar som är först ut.
Ullen är så otroligt mjuk och vit att jag nästan är rädd för att hantera den - vill inte att det ska bli ett dåligt slutresultat - den känns för bra för att vara sann. Ska bli så spännande.

Det har snöat och sedan snöat lite till. Utanför jobbet finns en bergvägg som man sprängt i för att kunna dra fram vägen och de skarpa kanterna är pudrade med florsocker och ser helt fantastiskt dramatiska ut.

Idag fick jag också ett trevligt paket - lite skramlande och vältejpat - fyllt med härliga saker som vanligt.
Det är härligt att få paket i vanliga fall, men när man inte har en aning om vad som kommer att dyka upp när man öppnar så är det extra spännande.
Denna gången var det Järbo mellanraggi som jag inte tidigare testat i härligt beige-melerade toner - skulle kunna bli en liten axelvärmare, eller benvärmare (som jag behöver bättre). Där fanns också en bok - Livets aviga och räta som finns på önskelistan men som jag inte hade hunnit beställa än. Läppbalsam - behöver jag ständigt och detta var från Lush - mums... "smaken" heter "Let them eat cake" och godkänndes genast av min sambo... Där fanns också chokladpraliner, sticknyckelring och mobilhänge. En fullträff även denna gången (chokladen är snart slut...)

Men - VEM är det som är min hemlis??? Du bor alltså i Östergötland och jobbar i en stor stad som har en Lush-butik, har tre döttrari tonåren - det finns något bekant över detta och jag kommer säkert att tycka att jag är helkorkad som inte listade ut det när jag får reda på det, men just nu står det still...

Sammanfattningen av veckan klar för denna gången - på Lördag hämtar vi Asteria och då blir det säkert kattbilder i mängder - ska försöka få in ett och annat stickat och spunnet också.

03 november 2009

Mina fina ulliga gulliga...

Då var det då äntligen dags, dagen vi alla väntat på. Nej inte julafton, men nära på. Nåja ALLA kanske inte väntat riktigt så förväntansfullt och ivrigt som jag, men ändå. Äntligen var det dags att klippa Pudding, Kerstin och lilla Ullfina för första gången. Födda i mitten av Mars så är de nu 7 ½ månad och ullen har blivit riktigt lång. Men okänt är skrämmande, bäst att hålla sig på behörigt avstånd.

Fast Ullfina var som vanligt nyfiken...


Pudding har varit en riktig värsting och en smart sådan därtill. Hon har listat ut att om man inte rör vid elstängslet med nosen utan lägger den ulliga sidan till så får man ingen stöt utan kan obehindrat smita vart man behagar för att utforska huruvida gräset verkligen är grönare på andra sidan...


Nu var hon emellertid till sin stora fasa fast. Att bli klippt var väl i och för sig skönt, men att sitta fast - nej det gillar vi inte... Det ni hör i bakgrunden är Pudding - hon har en rejäl stämma...




Sedan blev det Kerstins tur...




Och sist Ullfinas. Fast hon upptäckte ju att hon blev både ompysslad och matad och då var ju allt lugnt, så hon sa knappt ett pip på hela tiden...




Efter klippningen blev Pudding glatt överraskad - nu kan man ju klia sig ordentligt för första gången på länge och hon skubbade sig länge och väl mot allt som satt fast... (lite mörk bild tyvärr)




Fast visst ser hon bra roliga ut när hon är snaggad.


Det var allt för i kväll. Mer om själva ullen kommer i nästa inlägg.

Bara en bild till - alla lammen, bagglammen till vänster och tacklammen till höger. Ser lite roligt ut med reflexerna i alla ögonen.

25 oktober 2009

Hur ska detta sluta...


Först blev man modern och inne - nu är man desutom politiskt aktiv !!!

Bohusstickan tipsade om denna krönika och helt plötslig så var man då där mitt i den politiska hetluften. Jag som trodde att jag bara var lite pysslig, men nej då jag bedriver en politisk kampanj! Tänk det hade jag ingen aning om. I så fall hoppas jag det leder till en mjukare ulligare och varmare värld.

Let's STICK together and be allright

03 september 2009

Ullfina och gänget



Fritt översatt:

- Kan du flytta på dig
- Du skymmer utsikten


Hmm... inte helt kompis med YouTube ännu...

17 augusti 2009

Lammingarna

Jag har fått MMS då och då från fåren (de kanske har haft lite hjälp) Som säger att de har de bra, men än så länge trivs bäst i varandras sällskap.

Bilderna är ju inte så stora när man får MMS, det är knappt så man ser vad de föreställer, men här kommer de i alla fall. Det översta är från 8/8 två dagar efter vi flyttade dem och den andra kom i söndags.

08 augusti 2009

Finullsfår

Nu har jag äntligen hämtat dem, nu är de på plats, mina fina finullsfår - Ullfina, Pudding och Kerstin.

Vi hade bestämt torsdag kväll och med tanke på vädret så var det nog bättre senare på kvällen. Vi hoppades att det skulle vara lite svalare då, men det var bara fuktigare. Lammen hade dragit sig tillbaka så långt upp i skuggiga skogen de kunde men det hade de inte mkt för. Vi hittade dem allt... och Irene och Sippa hade inga problem att få med dem ner.


Pudding var hyfsat lätt att få in i hästtransporten, men sedan stod hon ju där och skvallrade högljutt för de andra om att hon blivit kidnappad och uppviglade de andra till att göra motstånd, så Ullfina hon la sig platt ner och Kerstin hon grävde ner alla klövar hon hade djupt ner i backen och det verkade som hon hade minst åtta motsträviga ben.

Till sist kom de så in i kärran och färden gick lugnt och fint förutom Ullfinas eviga tjat - Är vi inte framme snart? Hallå, när är vi framme? Är det långt kvar? Så höll hon på hela vägen.
Men till sist kom vi då fram och de fick gå in och inspektera sitt nya viste.

Ullfina var som vanligt den som var mest nyfiken och framåt.



Över natten fick de vara inne och skulle senare på kvällen få sällskap av en dam som skulle lamma vilken dag som helst. Idag har jag fått MMS med bild på dem utomhus mumsandes i godan ro.

17 april 2009

Fårskallar

...eller fåraherdar med för mkt tid???

Kolla in detta klipp

Obs! Glöm inte ljudet