31 mars 2010

Award


Jag har fått en utmärkelse till... en charmig/förtrollande blog tror jag det betyder på portugisiska. Den kommer från Rosenvante som jag tycker har en totalt charmerande blog själv med alla kissar och lilla Ines som står för mkt underhållning.

Det hör till att man ska skicka vidare till 12 nya bloggar, men som vanligt har jag svårt att välja ut vilka, så den går vidare till alla mina goda bloggvänner där ute.

Visst är det märkligt att man kan räkna sig som vän till någon man aldrig träffat. Det känns lite skumt när man i andra sammanhang ska återge något man läst på en blog och vill hänvisa till denna. I vanliga fall brukar man ju säga - En kompis till mig sa/gjorde/berättade... så jag har helt enkelt döpt er alla till bloggvänner eller bloggkompisar. Så det får ni finna er i att bli kallade för, även om det känns skumt, så "träffar" jag er oftare än mina vanliga vänner. Jag hälsar ju på er en liten stund varje dag medan IRL-kompisarna ser man ju bara på helgerna och inte ens varje helg... Skum värld vi lever i idag.

7 kommentarer:

Cecilia sa...

Visst är det konstigt! Jag säger också sådär men inser varje gång att ja liksom inte är riktigt nöjd eller tycker att det behöver förklaras utförligare...men det gör det ju inte!

IRL vänner är inte heller alltid å inblandade i olika småprojekt eller moodswings som bloggkompisar är...trots att man är närmre.

Har nog inga vänner heller som är särskilt intresserade av stickning, när jag tänker på saken! :-)

Anna sa...

Jo, lite märkligt är det. Men det är en kravlös vänskap. Man måste inte hitta någon speciell tid när det passar att träffas, man tittar in när det passar en själv. Om någon mot förmodan skulle skriva ett ointrssant inlägg så kan man bara låta bli att läsa. Hur ofta kan man säga till nån irl att "äh, det där är ju tråkigt, nu går jag och hämtar kaffe så kan du prata vidare utan att jag behöver lyssna."
Irl föredrar jag att ha ett fåtal, rikigt nära vänner, men bloggvänner kan man ha hur många som helst. Det passar mig perfekt! Man kan knyta kontakter och lära sig nya saker kors och tvärs. Geografiska hinder spear ingen roll!

AnJa sa...

Håller med er här ovanför i analysen av blogvänner :-) Livet vore torftigt utan er. Grattis till awarden den är du mer än värd! Ha en riktigt fin påsk. Bloggkram på dig!

The Willow Fairy sa...

Skönt att man inte är ensam om detta. Kändes lite som att jag lät som en ascosial nörd utan liv, skönt att få så smarta analyser.

Elisabeth sa...

Ju, men det blir ju lite som att ha en brevvän som nog var vanligare förut. Via våra bloggar hittar vi människor som delar våra intressen, som kan vara glada med en , dela tips och råd, idéer och annat - och det är ju inte alltid ens vänner (eller familj ;-) ) är riktigt så glad eller förtjust som en själv i till exempel spinning... Och som Anna sade - heller några få vänner och flera bloggvänner, även om det också här blir skilnader i vem man läser.

Nästa år vill jag också till Grötö...

The Willow Fairy sa...

Brevvänner var en bra jämförelse. Så är det ju.
Om/när jag träffar dig har du en stor kram att casha in :-)

Rosenvante sa...

Jag hamnar ofta i det där att en bloggkompis pratet. Det jobbiga är att jag har inte berättat att jag bloggar för så många, är liksom min lilla grej. Hemma pratar jag om alla boggare som mina vänner, du vet Ulrikas katter, eller så där. Tur gubben fattar i alla fall.
Håller med dig, lite mysko är det allt, eftersom man inte träffats men ändå vet så mycket om varandra, (eller tror man vet).
Ha en skön påsk.