19 februari 2010

Saltholmen i vinterskrud och lite bus


Så har ytterligare en vecka gått och inte vet jag vart tiden tog vägen. Så här kommer ett koncentrat om veckan som varit.

Söndagen var vintrigt vacker och vi tog en liten tur till Saltholmen

Nu har det snöat till och från i två dagar och varning klass två är utfärdad för kvällen och natten. Snön tillsammans med vinden har sopat igen alla spår av mänsklig aktivitet på gården. Allt är helt orört och slätt och väldigt snöigt. Får se om det blir några bilder på det imorgon.

Här inne är det en helt annan virvelvin som drar genom lägenheten - i 220 knyck...

Igår fick Asteria en ny leksak - tack Morbror Gibson - som höll henne sysselsatt ett bra tag och som hon attackerar i förbifarten när hon med svansen busigt krökt springer förbi så hon sladdar i kurvorna.



På morgonen är det svårt att hinna de vanliga rutinerna nu när ett litet busegryn jagar hasorna. Ett bra sätt att få lite eget utrymme är att ge henne frukost givetvis. Det lugnet varar ungefär en kvart... men vi har kommit på ett annat populärt tidsfördriv...








Hon håller sig - än så länge - lugn medan hon dricker/äter/leker med vattnet. Annars är det mkt bus och det ena upptåget vildare än det andra och det är svårt att fånga henne både på kort och film när hon kommer igång, men här är en liten snutt till...



Tyvärr tog minneskortet på kameran slut så det blev en kort film.

Jag har hunnit och sticka några varv och ska försöka fota lite imorgon. Ska också ägna morgondagen åt att få ihop sista hemlispaketet och garn & te-paketet. Om vädret tillåter så kanske jag också kommer iväg till posten.

4 kommentarer:

AnJa sa...

Underbara vinterbilder! Och lilla fröken behöver väl inte ens kommenteras? Hon är ju bara så cool när hon leker med vattnet :-)

Tant Kofta sa...

En sån sötnos.
med hej fr. Kofta

Maritas Maskor sa...

Åh, så härlig hon är lilla Asteria. Full av liv och bus, precis som alla kattungar ska vara. Underbart!
Ha en härlig helg,
önskar Marita

Toril sa...

Sötaste lilla livet...
Jag har två å det kan vara en skön avlastning ibland...kram