08 augusti 2009

Finullsfår

Nu har jag äntligen hämtat dem, nu är de på plats, mina fina finullsfår - Ullfina, Pudding och Kerstin.

Vi hade bestämt torsdag kväll och med tanke på vädret så var det nog bättre senare på kvällen. Vi hoppades att det skulle vara lite svalare då, men det var bara fuktigare. Lammen hade dragit sig tillbaka så långt upp i skuggiga skogen de kunde men det hade de inte mkt för. Vi hittade dem allt... och Irene och Sippa hade inga problem att få med dem ner.
video

Pudding var hyfsat lätt att få in i hästtransporten, men sedan stod hon ju där och skvallrade högljutt för de andra om att hon blivit kidnappad och uppviglade de andra till att göra motstånd, så Ullfina hon la sig platt ner och Kerstin hon grävde ner alla klövar hon hade djupt ner i backen och det verkade som hon hade minst åtta motsträviga ben.

Till sist kom de så in i kärran och färden gick lugnt och fint förutom Ullfinas eviga tjat - Är vi inte framme snart? Hallå, när är vi framme? Är det långt kvar? Så höll hon på hela vägen.
Men till sist kom vi då fram och de fick gå in och inspektera sitt nya viste.

Ullfina var som vanligt den som var mest nyfiken och framåt.

video

Över natten fick de vara inne och skulle senare på kvällen få sällskap av en dam som skulle lamma vilken dag som helst. Idag har jag fått MMS med bild på dem utomhus mumsandes i godan ro.

12 kommentarer:

Rosenvante sa...

Så mysigt att få se filmerna och höra göteborska. Hoppas det går riktigt bra med dina ullbollar nu. Gulliga är de alla tre.

mc-chick sa...

ÅÅÅHHHHHH!!!! Sååååå fiiina dom är!!!

Garnhumlan sa...

Så spännande med nya familjemedlemmar! De ser jättegulliga ut. Fina namn har de också…

Stickat o Sånt av CL sa...

Det är ju inte för intet det heter fårskallar ;). Har haft ett gäng själv, som mest 23 stycken. Det bästa av allt är all lammen på våren. Dom skulle jag kunna varit hos jämnt.
Snygg kjol du sytt. Har ett liknade projekt på G, men väntar tills hennes barn kommit till vcärlden så magen är normal. Bra tipps med tyllet. Hade tänkt att ta en massa meter och sätta resår i midjan, men din blev kanonbra. Apar jag gärna efter.
Ska försöka göda växten med alla sk bananflugor.
Ha det gott / Cristina

Sunna sa...

vilket fint fårstall, heter det så? hoppas de ska trivas, är så himla fin färg på den bruna

fale artut sa...

Grattis, grattis!
Mera får åt folket!

AnJa sa...

Avundsjuk är bara förnamnet! Vill åxå ha!!! :-)

Mormors bod sa...

Ser mysigt ut. Dock är jag så usel så jag helst av allt skulle vilja ha deras skinn (fy skäms på mig!!) att ha i stickfåtöljen och sitta och mysa i under kyliga kvällar framför brasan. Skulle göra gott för en ständigt värkande kropp har jag fått för mig. Fräck fråga men: Säljer du fårskinn?

Elisabeth sa...

Vad roligt med egna får och så kul att titta på filmarna, grattis !!! Fårskinn får de väl inte bli de snyggingarna, men jag gissar på framtidig garn (varför skriver jag alltid ganr på första försöken?).... Kjolen från förra inlägget var jättefin! Fast min make, bilnörd han är tyckte nog bilen bakom var snyggare. Man har sina intressen....

The Willow Fairy sa...

Elisabeth - tur att det finns olika intressen och något för alla.

Mormors Bod - Jag säljer inte fårskinn, men om du kikar in på länken till finullsföreningen i högerkolumnen så finns det en liten sida med produkter där. Annars finns det ju alltid fårskinnet Ludde på Ikea. Eller så kanske en Yllefilt (stickad eller vävd) skulle hjälpa också

Mormors bod sa...

En stickad yllefilt får det bli!
Känns inte så barbariskt. Håller på att lära mig spinna och det blir ju knöligt och knorvligt och allmänt j-igt. Det "garnet" får bli en värmande filt.

Jag hoppas du inte tog illa upp. Jag menade ju förstås inte att de små nya gulliga ullbollarna skulle flås.

The Willow Fairy sa...

Det är lugnt, jag är absolut inte vegetarian och äter gärna lammkött och då vore det ju synd om skinnen bara skulle kastas. Bättre att de då kommer till nytta.