Det blev en del räknande, klurande och felstickande i början. Jag fick plocka fram penna och papper och rita upp alla maskorna. Varför göra det enkelt för sig när man kan krångla till det.
Jag tänkte det kunde vara kul med lite detaljer och eftersom jag inte är så pigg på ränder så funderade jag lite. Till slut bestämde jag mig för att sticka bred halskant, panel fram, muddar och kant nertill i Trinity stitch. Dvs. 1avig1rät1avig i samma maska sedan tre tills, upprepas varvet ut och på avigan är det bara rätstickning. Enkelt men ger lite effekt. Hittills ser det bra ut.
Jag var så ivrig att komma igång att jag än en gång hade glömt de tre viktigaste sakerna - te, choklad och kissen. Så madicken kom och undrade var hon nu skulle få plats. Det var ju helt fel. Man kan ju inte sitta i soffan i jeans, då blir det inte något bekvämt för mig sa hon och såg förnärmad ut.
Hon gjorde dock sitt bästa och knôdde sig på bästa göteborgsmanér in i stickningen.
Helt nöjd var hon dock inte...
Så jag fick gå och byta kläder, göra te och slå mig ner i soffan med filten över knäna så det blev mjukt och bekvämt för damen. Nu ligger hon och sover nöjd över tillvaron igen...
Farsdag
-
Så här på Farsdag tycker jag att Min käre Pappa Nils kan få vara med och
visa sin fina häst Kajsa.
Så länge man minns finns de kvar, våra kära.
4 dagar sedan
4 kommentarer:
Tur de vet vad de vill de små liven. Jag har också rimplat och räknat och haft mig. Nu har jag tagit en kvällspromenad och ska börja om igen, får se om resultatet blir bättre denna gång. Det som jag har svårt för är att tänka tvärtom. Ser fortfarande stickningen som jag ska upp och inte ner. Men det ger sig nog.
Jag har också ett block med siffror och beräkningar.....Fel gjorde jag i början men jag tror att det gick bra i alla fall! Nu har jag svåra bryderier om ränder, färg eller inte färg, det är frågan!
Majsig katt!
Så fin koftan kommer blir!! o katten är ju bara för söt. :-)
Ja, är man ägd av en katt så får man vel bara göra som de bestämmer! Och Madicken klär ju väldigt bra i grönt, för den var naturligtvis till henne koftan....
Skicka en kommentar