Det är inte bara dumt med kyla och vinterväder. Så länge jag inte fryser så gillar jag det bra mycket bättre än regn och blåst som vi fått fullt tillräckligt av i vinter.
Det är ju också ett fantastisk bra tillfälle att använda alla tröjor, koftor, vantar, mössor, sockar och allt vad det är man knåpat ihop.
Sedan blev jag inspirerad och riktigt riktigt sugen på att sticka en härligt stor kofta som man verkligen kan gossa in sig i - en som når halvägs ner på låren (minst) och som når generöst om lott runt en frusen skrott...
Ni vet en sådan där stor långkofta med knytband i midjan och kanske med en sjalkrage.
Hmm... vad har jag hemma - funderade jag hela vägen hem igår... Jo 12 nystan Highlander i murigt rostgrönt - helt perfekt.
Jag gör det enkelt för mig och gör en tröja i uppifrånochner-teknik, Steekar den (helt nytt för mig) och stickar på en kant (eller sjalkrage) efteråt. På det viset blir det bara räta på stickor 6mm och inga sömmar - kan det gå snabbare?
Jag har ju alltid ett sticke med mig till rasterna på jobbet och resan fram och tillbaka - idag insåg jag snabbt att ett nystan är alldeles för lite som dagsranson...
Vilket innebär att jag kanske kan bli klar med koftan på mindre än 12 dagar... Vad tror ni?
.JPG)
3 kommentarer:
Ja, om jag kan plussa, så blir det ju precis som du skriver, mindre än tolv dagar.
Visst längtar man efter en sån där kofta som du skriver. Som man kan vira in sig i som en kokong i vinterkylan :)
Brrr!!
Jo en så'n kofta önskar man sej nu. Fina färger tycker jag.
Inspirerande! Jag kanske skulle slå följe med dig, jag har en bunt rödorange Highlander som inte blev som det det var tänkt (en virkad kappa) och en tjock varm snabbstickad tröja skulle sitta fint!
Skicka en kommentar