17 oktober 2010

Det går så fort...

Tänk nu har det gått en hel vecka igen...
Någon har vridit upp hastigheten på tiden - jag hinner inte med.

Fast det händer ju mkt hela tiden också och tiden går som bekant fort när man har roligt. Eftersom jag nu satsar på att promenera en stund nästan varje dag så måste det ju bli mindre av något annat och stick och spinn-tiden är det ju inte tal om att dra ner på, så tyvärr blir bloggandet lidande...

Igår hade min sambo och deras band Hellway spelning så då blev det ju varken stickat eller bloggat. Ett filmklipp och lite fler bilder kommer snart men detta inlägg ska handla om lite ulligare saker.


Egentligen skulle jag ju spinna den röda ullen först, för jag behöver en röd kofta, men det blekgröna Ramalina ligger och frestar mig hela tiden och en hobby handlar ju om att göra något kul som man vill och när man vill så varför inte falla för frestelsen då...

Det blir alltså Ramalina som blir nästa spinnprojekt. Jag hade också tänkt att jag skulle preparera all ullen först för att spinna allt på en gång - även här gick det inte längre att stå emot - jag är en svag mäniska ;-)

Jag brukar alltså börja med att dela topsbanden på längden, ungefär 4 smalare strängar blev det av varje topsband denna gången. Hur många gånger eller om man alls delar bandet beror på hur långa färgsträckor man vill ha. I detta fallet så är det ju inte så mkt färgvariation, men om man har många olika färger som i det senaste gladgarnet, så kan man styra/variera randningen på det här viset. I det fallet valde jag att inte dela bandet alls för att få så långa färgsträckor som möjligt = bredrandigt vid stickning. Vill man däremot ha väldigt smalrandigt så delar man topsbandet i så smala strängar som möjligt.

Efter jag delat topsbandet sträcker jag lite i det så att fibrerna kan röra sig med individuellt och topsbandet blir lite fluffigare och längre.

Efter det så drar jag i det en gång till så att det blir tunnare och ännu luftigare - det blir ett otvinnat förgarn helt enkelt. Det är ungefär som att dra i en seg kola - drar man för hårt och snabbt så går topsbandet av men drar man lite lagom hårt och långsamt så blir det härligt fluffigt och mjukt. Längst upp till vänster ser ni samma topsband i osträckt tillstånd - lite skillnad...

Dessa smala strängar ull nystar jag upp till fluffiga bollar som är lätta att förvara tills man fluffat all ullen - eller tills man börjar spinna beroende på vilken typ man nu är...

Har man tur har man hjälp med att vakta de små ostyra nystanen som tyck kunna få fötter och springa omkring på egen hand ibland...

Klicka gärna på bilderna för att se allt lite närmare.

2 kommentarer:

Rosenvante sa...

:) vilken tur du har en sådan fin vakt.

Cecilia sa...

Ah, lite spinntips! Jag använde mig av det du sa när jag hämtade Very Berry; det blev väldigt enkelt att spinna! Särskilt när jag delade med riktigt lätt hand så alla fibrer hamnade i rätt halva, eller hur jag ska säga.