Ja idag har det blivit spinna av och framför publik också. Nästan mitt i nordstan satt vi och ett helt gäng blev vi också, dryga tio minst och det är många i sådana här sammanhang.
Detta var vad som fick följa med för min del - reste lätt för en gångs skull och promenerade ner till stan - givetvis i hyfsad tid så jag hittade en sticktidning också...men den får jag visa en annan dag.
Gamla och unga - nybörjare och proffs
Många olika fibrer fanns representerade - syntet, ull, silke och till och med toapapper - självklart spunnet på toalettborstar...
Sländor var i majoritet, men några rockar fanns det också, bla den minsta och sötaste gamla rock jag skådat - med hjul av bly!
Många shoppare och turister stannade till och pratade och frågade. Barn och vuxna klappade ull och provade på att spinna.
Många delade med sig av sina minnen av mor- och farföräldrar som hade spunnit, stickat och vävt eller så hade de egna erfarenheter.
En kvinna med norskt ursprung mindes hur hon och hennes systrar spunnit och stickat klänningar till sig under kriget. Det fanns inget att köpa i affärerna under ockupationen. Vilket gjorde att man tänkte på hur det hade varit om man skulle spinna hela sin garderob på slända...
Och så i slutet av dagen fick jag en trevlig och högst oväntad överraskning. Cecilia hade lånat mina ullkammar och som tack för hjälpen fick jag detta
Alpacka i en egenknåpad kartong och en temugg - passande nog med får på. Sådana överraskningar gillar jag.
Absolut en underbar dag - längtar redan till nästa år.
.JPG)
