15 september 2009

Åskan dundrade förbi

Den här åskan den var minsann ett framfusigt stycke... Jag hade sagt till den att snällt vänta på sin tur och noga fundera över vad den ville bli.

Under tiden skulle jag ägna mig åt Värmlandsull från Fale. Vad tror ni hände? Jo, så fort den såg att jag hade vindat av finullen och lagt den i blöt så rusade den fram och kastade sig in i spinrocken och sa bestämt till att nu vill jag bli en gossig vintersjal - entrådig tack.


Så vad gör man - jo man spinner 500m entrådigt garn och låter Värmlandsullen vänta. Inte för att den verkade ha så mkt mot det - den satt snällt på köksbordet och verkade trivas med att se vad som hände runt omkring och så länge man klappade på den och pratade med den lite ibland så var det inget väsen alls från det hållet.


Men nu är merinon spunnen och det blev som sagt över 500m garn och med 10 fluffiga wpi så blir det nog en väldans skön Springtime Bandit av den. Nu tänker jag slänga mig i badet och undertiden man ligger där kan man nysta upp och provsticka lite i finullen.

12 kommentarer:

Call design sa...

Du har verkligen "blick" för färger, dina garn lyser och skimrar! Helt underbara!

Susanne sa...

Vilket härligt garn du spunnit, längtar tills jag kan åstadkomma nåt sånt. Det blir en ljuvlig sjal! /Susanne

Rosenvante sa...

Du är för härlig. Fint blev det och vilken tur att det var så framfusigt då, när det nu äntligen bestämt vad det skulle bli. :D

Elisabeth sa...

Himmel (passande vad) så fint det blev! Nystar du i badet... du är helt klart bland de vidarekomna. :-) Jag tar bara med en bok, sedan somnar jag!

teresa sa...

Vilka ljuvligt vackra färger, precis som bohuslänskt hav!

Garnhumlan sa...

Det kommer att bli en underbar sjal.

Anna sa...

Så vackert garn!

The Willow Fairy sa...

Vad mycket underbart beröm. Kan inte ta åt mig äran för färgen på detta garn. Det är Tina på Spinspiration (länk i marginalen) som står för detta. Men resten slickar jag gärna i mig. Tack

mc-chick sa...

Så vackert! Kommer ju bli en underbar sjal!

Toril sa...

Så fantastiskt vackert...garn kan nästan väcka moderskänslor..hhaha. Man vill liksom ta hand om det och gosa med det:) Själv smuttar jag som bäst på nybgryggt chaite med varm mjölk, kanel och kardemumma...

The Willow Fairy sa...

Chaite....Mmmm blir det nog för mig med nu.

Anonym sa...

Det var en framfusig usling! Tur att du fångade den i farten och tog tillfället i akt, annars hade det aldrig blivit så fint, det är jag säker på.